Ringsjöortens Biodlarförening

(RIBIOF)

 

 

OM BEHANDLING MOT VARROAKVALSTRET

 

Ny teknik för användning av oxalsyra - bra eller mindre bra?

Referat av Bengt Nihlgård, februari 2017

 

Det finns idag två vanliga möjligheter att med försiktighet använda oxalsyra för att motverka varroakvastret. Antingen droppmetod eller förångningsmetod. Dessa finns väl beskrivna på bl a Binordvästs hemsida (http://www.binordvast.se/varroa/bekampning.htm).

Oxalsyrans hämmande effekt upptäcktes av tyska forskare som märkte att små bisamhällen som blivit kringgärdade av vanliga nässlor (Urtica dioica) hade nästan inga kvalster alls. Detsamma var fallet när indiankrasse (Tropaeolum majus) vuxit upp och helt omgärdat bikuporna. Tolkningen var att bina tog daggdroppar från växterna, som tack vare dessa växters mjuka blad kom att innehålla lite oxalsyra, vilket tydligen var tillräckligt för att hämma kvalstrens utveckling. Man frågar sig onekligen om samma förhållande gäller i Ostasien där Apis cerana-biet klarar att leva tillsammans med kvalstret utan problem? Många tropiska och subtropiska växter har ju nämligen likartade mjuka, oxalsyrarika blad. Hur som helst så testade tyskarna oxalsyra i sockerlösning och man fann att kvalstren faktiskt dog om bina fick på sig/i sig en sockerlösning som innehåll 3,2 % oxalsyra. Senare har många gått över till förångning av oxalsyra, vilket blir praktiskt med många samhällen eftersom man slipper öppna taket på kuporna på senhösten.

 

I USA har man ännu inte börjat med oxalsyra, utan kör på med gifter. Men många har i alla fall förstått att kvalstren alltid förr eller senare blir resistenta mot kommersiellt framtagna och ekologiskt dubiösa specifika nervgifter som Apistan, Coumaphos, Amitraz m m. Dessutom tar nästan alltid bina själva skada av sådana produkter. Nu har emellertid en amerikan, Randy Oliver, insett att Amitraz i Taktic faktiskt är skadligt även för bina. På basis av en kontakt med en argentinsk biodlare har han därför testat lite olika varianter av oxalsyrabehandling. Detta finns beskrivet på sidan:

http://scientificbeekeeping.com/scibeeimages/2016-Beyond-Taktic-pdf.pdf.

 

Jag ger här bara en kort sammanfattning av det viktigaste. Randy Oliver är yrkesbiodlare med över 1000 samhällen och han vill ha en teknik som ger lite längre effekt av oxalsyran även när det finns yngel i kupan. Då vet man att oxalsyra löser sig ganska lätt i glycerin (glycerol eller propan-triol), en förhållandevis ”oljig” men ogiftig, sötsmakande, trögflytande, färg- och luktlös vätska som går att köpa på apotek eller i vissa färg- och hobbyaffärer.

Receptet är att lösa 100 g oxalsyradihydrat i 100 ml glycerin vid ca 50°C. Allt ska lösas men det får inte bli för varmt, för oxalsyraångor är giftiga för oss. Använd dessutom gummihandskar vid all denna hantering. I denna lösning dränks 4 stycken fiberdukar (Wettex-storlek) som ska suga till sig vätskan och bli helt impregnerade av denna. Det behövs en duk per samhälle så detta recept är till fyra samhällen. Wettexdukar av den tunnare varianten tycks fungera. Man kramar sedan ur dukarna så att bara hälften av vätskan finns kvar och lägger en Wettexduk per kupa ovanpå ramarna till yngelrummet. Vätskan som blir över kan användas till fler samhällen.

 

Bina sägs undvika duken i början, men ska inte fly den som de brukar göra vid tillsats av myrsyra. Bina påverkas dock kontaktmässigt av den smetiga glycerin/oxalsyra-blandningen i dukarna och kvalstren dör vid denna kontakt. Efter 3-4 veckor har bina bitit sönder och burit ut wettexduken och det blir på så sätt en enkel långtidsbehandling som tycks ta bort de flesta kvalster och som inte tycks skada bina ett dugg för de äter inte av det hela, som de gör med oxalsyra i sockerlösning.

Randy har även testat en variant för att få material till väldigt många kupor. Finns på http://scientificbeekeeping.com/oxalic-shop-towel-updates/ .

 

Randy Oliver påpekar själv risken för att en långtidsbehandling lättare framkallar resistens hos kvalstren. Det vore i så fall mycket tråkigt för oxalsyra är idag oerhört effektivt.

 

Jag kommer dock själv att testa den här tekniken i år och kan då återkomma med mer erfarenhet.

 

 

Upp

 

 

Tillbaks till "Om bisjukdomar"

 

 

 

Till startsidan

 

 

 

Bi i lavendelblommor(BN).