Ringsjöortens Biodlarförening

(RIBIOF)

 

Bert Thrybom om biavel och drottningodling

Referat av Bengt Nihlgård

 

Vid Skånes Biodlardistrikts utbildningsdag den 3 maj 2014 i Lyby församlingshem berättade Bert Thrybom, pensionerad överläkare som tillika varit biodlare i 66 år, om sina försök att komma tillrätta med varroakvalstret genom att ta fram bin som håller nere kvalstren på låg nivå. De kallas VSH-bin (Varroa Sensitive Hygien bees). Han gick först igenom kvalstrets (Varroa destructor) utveckling. Ca 12 timmar innan larven förpuppas och bina täcker cellen med ett vaxlock kryper honkvalstret ner till bottnen av cellen. Efter 60-70 timmar lägger hon ägg på puppan. Små ljusa hankvalster kläcks först, honkvalstren därefter. VSH-bin har en ärftlig egenskap som gör att de kan identifiera puppor som fått kläckta kvalster och är under utveckling. De avtäcker cellen och drar ut puppan med kvalster som båda dör. Han har också funnit att bina kan specifikt identifiera kvalster som är fertila, för de drar inte ut puppor som fått infertila kvalster på sig som inte kan lägga ägg. För fastställande om bina är VSH-bin plockar han ut hundratals puppor och ser om det finns kvalster på dem. Finns bara infertilt honkvalster är det bra. Han har funnit att det i ett samhälle med VSH-egenskaper brukar finnas ca 70% infertila kvalster. Vid analysen av puppor sätter han upp en kvot mellan antalet puppor med fertila kvalster och infertila. Om kvoten är omkring 1 så är det 75% VSH-bin. Man måste ha minst 30 kvalster för att kunna fastställa en kvot. Det kan då behöva undersökas flera hundra puppor. Dessa ska ha nått ett utvecklingsstadium där de är vita-gulvita med lätt mörknande ögon där de nya kvalstren har kläckts. Själv har Thrybom bin med 50-100% VSH-egenskaper. Tillsätter man en VSH-drottning till ett samhälle så tar det en generation bin innan hennes VSH-bin börjar dominera och rensa ut puppor. De drar dock inte ut drönaryngel med kvalster! Bert Thrybom önskar att man kunde identifiera de sannolikt två genetiska markörer som representerar den här VSH-egenskapen.

 

När han behandlar med oxalsyra i oktober brukar han få flera hundra kvalsternedfall i kontrollsamhällena, men bara 10-20 kvalster i 50% VSH-samhällen och max ett par stycken i 100%-samhällena. Myrsyrabehandling på försommaren menar han kan skada antenner och drönarnas sperma och rekommenderas inte. Virus anser han också kan gynnas av myrsyra-behandlingen och de kan också överföras via drönarsperma till drottningen, som sedan sprider det vidare till arbetsbina.

 

Bert Thrybom förmerar VSH-drottningar genom insemination. Han driver ett bolag (www.insemtech.se) för detta. Han började 2012 med att importera ägg och sperma från en VSH-odlare (Dr John Harbo) i USA. Det är främst gula Ligustica-bin som använts hittills.

Bert nämnde lite kuriosa om människans släktskap med bin. Gener hos oss som är likartade binas kan spåras tillbaka för 6-800 miljoner år sedan. En människa har ca 100 miljarder celler och i varje cell finns ca 1 miljard proteinmolekyler. Om man drar ut kromosomerna i en cell på längden blir de ca 2 m.

Biets genom är 1/10 av människans och innehåller 16 kromosompar. Drönarens spermier, som ju har enkel kromosom-uppsättning, har alltså bara 16 kromosomer som bildas vid en helt vanlig celldelning. Hos drottningen finns det däremot ett 40-tal olika kombinationsmöjligheter vid celldelning. "Crossing over" kan ge ännu fler kombinationer. Det finns ca 30-50 könsalleler. I binas DNA finns de vanliga aminosyrornas kvävebaser: guanin-cytosin, adenin-tymin.

Tillåts friparning kan framtagna goda egenskaper dessvärre försvinna efter 1-2 generationer. Har man 6 systerdrottningar så finns 18 000 kombinationsmöjligheter. Då drottningen parar sig med många olika drönare vid friparning, så kan det finnas 15-30 varianter av s k ”underfamiljer” i bisamhället. Bert anser att insemination och inblandning av kända drönares sperma ger bäst styrning av anlagen. Han tillämpar 1-drönar-insemination för att ta fram och bibehålla VSH-anlagen. Han späder sperman med lika stor mängd vatten (1 µl) och en drottning inseminerad med detta kan fungera med äggläggning i upp till två år.

En drottning som ska insemineras tas in på kvällen. Hon sövs med gas ett par gånger före insemination för att testa nödvändig dos. Själva inseminationen tycker inte Bert är något stort problem. Det svåra är att klämma fram sperman från drönare, vilket kräver fullvuxna (minst 14 dagar gamla) drönare och god träning. Spermans mängd och kvalitet kan vara mycket variabel. Det är viktigt med hygienen, varför han tillsätter antibiotika till sperman. En nykläckt drottning visar sig kunna överleva upp till flera dygn, bara hon har tillgång till mat och vatten. I motsats till vad som ofta sägs så kan hon alltså äta alldeles själv, innan hon börjat äggläggning.

 

 

KONTAKTER

 

Sekreteraren, Bengt Nihlgård,

tel 0413-31488, eller

e-mail bengt.nihlgard@gmail.com

 

Ordföranden Mikael Olsson,

0415-136 36, mobil 0704-13 28 36

e-mail mike.skane@hotmail.com

 

 

 

 

Bert Thrybom berättar om sin avel (BN).

Senast uppdaterad 14-10-09