Innehåll |
||||||||||||||||
Varför binHonung - en god bisakBinas honung är ett uppskattat födoämne. I långa tider har människan bedrivit honungsjakt men numera håller vi bin i kupor där vi lätt kan sköta bina och skörda honungen. Bivax har också varit en eftertraktad produkt för ljustillverkning, speciellt före fotogenlampans och elektricitetens tid, samt som ingrediens i salvor och andra kemiska preparat. Pollen, propolis (kittvax), drottninggelé och bigift är andra ämnen möjliga att utvinna ur bisamhället. Pollineringen är det viktigaDen största nyttan med bina är det pollineringsarbete bina utför när de besöker blommorna. Det skapar värden åt oss alla, som är många gånger större än den vinst som biodlaren får på honungsproduktionen. Med binas hjälp får vi alla glädje av en blomstrande natur, fler och större bär i skogen, till nytta för både människor och djur, fler och större frukter i egen och grannars trädgårdar och fler och större frön i fröodlingar. Allt detta kan biodlaren vara stolt över att få medverka till. Det behövs fler biodlare. Fler bin skulle kunna rädda en del växter, som är utrotningshotade på grund av för liten tillgång till pollinerande insekter. Därför borde styrande myndigheter skapa bättre förutsättningar för att bedriva biodlingsverksamhet. Läs på Odla.nu omBiet en underbar företeelse i människans tjänst! Se även två 10-minuters filmer på urplay.se , sök på "Honungsfabriken" Bli biodlareFör de flesta är biodling en hobby, kanske den intressantaste av alla. Endast några enstaka bedriver biodling som en företagsmässig rörelse. 80 % av Sveriges ca 10000 biodlare har inte över 10 samhällen. Som biodlare får man närkontakt med naturen och inblick i en helt fantastisk värld som är få förunnat.Till början BietHonungsbiet,
Apis Mellifera, tillhör ordningen steklar. Det är en
samhällsbyggande insekt som övervintrar i
samhällen. I varmare klimat finns ytterligare ett par arter
som lever i samhälle året runt. Övriga bin
och de närbesläktade humlorna lever solitärt
eller bygger upp samhällen bara under en viss period av
året.
Biets livsloppUnder
utveckling från ägg till färdigt bi
genomgås en fullständig omvandling med 6
hudömsningar.
Liksom arbetsbina utvecklas drottningen ur ett befruktat ägg. En större cell och ren fodersaft utan pollentillsats gör att det blir en drottning. Utvecklingstiden är endast 16 dagar, hela 5 dagar kortar än för ett arbetsbi. Framför allt tiden som puppa är kortare. Till början BisamhälletBisamhället är en organisk enhet med
Livet i bikupan - vinterCa 10000 arbetsbin och en drottning övervintrar tätt sammanpackade i ett vinterklot där livet går på sparlåga. De rör sig mycket långsamt och måste "sitta" på maten (honungen) för att inte svälta ihjäl. I centrum är ändå temperaturen omkring +20°C. Detta klarar bina genom att förtära 1 kg honung per månad (Effekt omkring 5 W). Livet i bikupan - sommarFörutom drottningen och omkring 50000 arbetsbin finns nu också några hundra drönare samt ägg, larver och puppor i olika stadier. Drottningen är moder till samtliga bin i samhället. Hon kan lägga mer än 2000 ägg per dygn under maj-juni. Ynglet kräver värme för sin utveckling. Bina håller en temperaturen på +35°C i yngelklotet med stor noggrannhet (+-0,5°C). Livet utanför kupanNär biet är 3 veckor, börjar det sitt arbete som fältbi. Nektar och pollen transporteras hem till kupan, ibland kan det behövas extra vatten eller ämnen till propolis (kittvax) för tätning av kupan.Ett bi, som hittat en nektarkälla, talar vid hemkomsten om riktning och avstånd till denna med ett dansspråk. Nektarn innehåller ca 1/3 druv-och fruktsocker, vatten och små mängder andra ämnen. Bina behöver dra hem mer än 2 kg nektar för att få 1 kg honung med max 20% vattenhalt. De kan lasta 50 mg nektar i sin honungsmage. 1-2 mg socker går åt pr km som "flygbränsle". Det behövs mellan 50000 och 100000 utflykter för ett kg honung. Bina har då besökt flera miljoner blommor som fått hjälp med pollineringen. Pollenet innehåller protein som behövs för larvernas tillväxt. Det lagras i vaxkakorna och blandas med fodersaft, som produceras i ambinas fodersaftkörtlar, till s k bibröd. När bina vill, bygger de en större hängande cell och matar larven i denna med ren fodersaft. Av den larven blir det en drottning. Bina förbereder sig för svärmning. NatursvärmenPlötsligt en vacker dag på försommaren händer det fantastiska. Som på en given signal rusar hälften av bina ut. Drottningen rycks med. Efter en stunds virvlande luftdans tröttnar de och börjar slå sig ned. Hela svärmen samlas som en klase där drottningen satt sig, vanligen i en buske eller i ett träd något tiotal meter från kupan. Efter ett par timmar bryts vilan och svärmen flyger vidare. Om spejarbina funnit en acceptabel bostad går färden dit, annars några hundra meter vidare till en ny plats att klasa sig på. Så fortsätter de till de funnit en ny boplats. I svärmen ingår bin i alla åldrar utom de allra yngsta.Binas svärmning vittnar om vitalitet och är en fantastisk händelse att beskåda. Förmodligen är naturssvärmning det bästa sättet för bina att dela sig och bilda nya samhällen, men för biodlaren innebär det en förlust av bin om han inte är till hands och kan fånga in svärmen. Därför undviker den moderne biodlaren natursvärmning och delar bisamhället vid behov på konstlad väg. Till början BikupanBisamhället
behöver ett skyddat utrymme på 25 -100 liter som
bostad. Binas naturliga bostad var vanligen ett ihåligt
träd. Nu finns knappast sådana varför bina
är hänvisade till biodlarnas kupor för att
få skydd mot regn, blåst och inkräktare. Till början Arbeta med binaRedskapenFörutom en funktionell bikupa behövs rationella redskap och goda kunskaper om biet och bisamhället för att bedriva en biodling.Även om man har snälla bin bör man åtminstone skydda ansiktet med en bislöja vid ingrepp i samhället. Det kan vara praktiskt med en anorak eller en overall samt handskar om så behövs. Rökpusten är ett viktigt verktyg. Genom att blåsa rök på bina kan biodlaren dämpa och styra dem dit han vill. Med ett par pustar rök några minuter före ingreppet kan även besvärliga bin bemästras. De reagerar på röken, mättar sig och blir på bättre humör. Vattenspray har liknande men svagare effekt. Om man skall avlägsna bina snabbt från en kaka, t ex vid skattning behöver man en biborste. Bina kittar samman och tätar lådor och ramar. Man måste ha en kupkniv för att bryta loss delarna. Det är alltid bra att ha med en bur för infångning av drottningen. Det finns även burar för märkning, vingklippning och tillsättning. Sist men icke minst viktigt är ett lugnt uppträdande utan häftiga rörelser. Ingrepp i bisamhälletUtrymmet behöver anpassas, honungen skattas och ersättas med sockerfoder. Ibland inträffar saker som behöver åtgärdas, men för det mesta klarar sig bina bra på egen hand. Stör inte i onödan, men gör snabba, väl genomtänkta ingrepp när det behövs.Normala arbeten i bigården
Vid alla ingrepp kontrolleras foder, drottningstatus och friskhet Speciella arbeten i bigården
Drottningodling omfattar flera moment som måste planeras noga i tiden. *Välj avelssamhälle *Förbered odlingssamhälle *Omlarvning, start av odling *Bilda parningssamhälle SjukdomarVissa bakterier, virus, svampar och kvalster kan orsaka sjukdom hos bin. Alla kan inte beskrivas här men läs gärna i litteraturen. Det finns ett par sjukdomar som omfattas av "bisjukdomslagen" och fordrar extra uppmärksamhet.Amerikansk yngelröta Sporer från bakterien Paenibacillus larvae infekterar larverna genom födan. Larverna dör efter cellens täckning och bryts ned till en seg, brun, klibbig, illaluktande massa som med en tändsticka kan dras ut till långa trådar. Det går hål på en del cellock som sjunker in och ser blöta ut. I varje död larv bildas ett par miljarder nya sporer. Inga desinfektionsmedel biter på dessa sporer som tål värme upp till 120 grader och kan smitta efter flera decenniers intorkning. Om biodlaren upptäcker något, som kan misstänkas vara yngelröta, är han skyldig att omedelbart anmäla detta till bitillsynsmannen i distriktet. De samhällen, där smitta konstateras, förintas genom bränning och kuporna saneras. För att hindra smittspridning fordras flyttningstillstånd av bitillsynsman när bisamhällen skall flyttas över församlingsgräns. Varrokvalster Varroa jacobsoni, ett något över en mm stort kvalster som suger kroppsvätska både från vuxna bin och yngel, finns nu i nästan hela vårt land trots ansträngningar att stoppa spridningen. Det är inte möjligt att utrota kvalstret utan vi måste bekämpa för att hålla angreppet på så låg nivå att samhällena inte tar skada. Om inget görs dukar ett angripet bisamhälle under på ett par tre år. Det finns ett bekämpningsmedel, Apistan, numera klassat som receptfritt läkemedel, som efter sista skattningen för säsongen ges i form av remsor som hängs ned mellan ramarna. Verksam beståndsdel är fluvalinat, en pyretroid som är mycket giftig för fisk. På grund av denna giftighet och att kvalstren utvecklar resistens mot fluvalinat har mycket arbete satsats på att prova ut andra metoder. En behandlig med oxalsyra i sockerlösning som droppas ned på bina i kakgatorna när det sista ynglet för säsongen är kläckt verkar vara en praktiskt använbar metod. Mjölksyra och myrsyra har också visat sig ha en viss verkan mot varroa, men är svårare att dosera och mer arbetskrävande. De tre nämnda organiska syrorna är "farliga ämnen" trots att de förekommer naturligt i bisamhället. Som komplement har även biologiska metoder kommit till användning. Vinterdöd Sjukdom hos bina orsakar normalt inga stora problem. Det mesta går över av sig själv. Vår långa vinter är den största påfrestningen. På våren (i april) blir det kritisk. De gamla bina har nästan dött ut och nya har knappt börjat kläckas. Om det då finns för lite bin i rätt ålder med god kondition kan samhället duka under. Rätt ålder har de bin som före vintern hunnit äta upp sig så att de nu har näring att ta av för att mata nya larver. Därför är det viktigt att äggläggningen hålls igång i slutet av juli. Om naturligt drag saknas då, eller om vädret är dåligt, måste bina stimuleras med drivfodring. Man kan ge dem torrt strösocker eller små givor av sockerlösning. Till börjanAvelsarbeteUrvalVi vill ha bin med bra egenskaper. De skall vara snälla, produktiva, svärmtröga och motståndskraftiga. Genom aktivt urval väljer vi ut det bästa för avel. Men urvalet kompliceras av följande omständigheter.
  Exemplet
är
hämtat
från
SBR-s
parningsstation
på
Ven
2007.
Drönarna
i
samhället
KH0354
har
arvet
KH01102.
Drönare
med
arvet
KH0354
blir
det
i dottersamhällen till KH0354. Dessa dottersamhällen
fanns på Ven 2007. Samhällen med drottning som
parats på Ven 2007 får anlag från
drottningen och drönarna, KH0354, på Ven. Varje
samhälle får efter drottningens parning en ny
beteckning av odlaren.Till början InnearbetenDet behövs inomhuslokaler för honungsslungning, vinterförvaring och underhåll av ramar och kupor. Man kan behöva flera bigårdar om man har mer än 10 samhällen.Flödet i
biodlingen sett ur produktionsteknisk synpunkt
|
||||||||||||||||
| Uppdaterad maj 2015 Börje Andersson borje.ason@telia.com |
