TillbakaOLIKA SÄTT ATT DELA ETT BISAMHÄLLEEn systematisk översikt av Börje Andersson |
||||||
Innehåll
|
||||||
Bisamhället - en organisk enhetDet levande material i
bisamhället består av drottning, drönare, arbetsbin och
yngel i olika åldrar. Allt är samlat i och omkring ett
bygge av vaxkakor. Här lagrar bina dessutom sin föda.
Mellan allt detta råder en viss balans och allt har sin
bestämda plats i samhället. Tar man bort eller förändrar
något i denna organiska enhet, uppstår ett sår som skall
läkas. Detta är viktigt att ha i åtanke vid alla
ommöbleringar i bisamhället. Rent fysiskt kan biodlaren
flytta på det mesta, men flygbina återvänder alltid till den
plats de har flugit in sig på. Endast vid naturlig
svärmning orienterar bina om sig efter den nya platsen.
NatursvärmenHälften av bina, både unga och gamla, och den gamla drottningen lämnar kupan och söker sig till en ny bostad. Om inte biodlaren är till hands och kan fånga svärmen går den förlorad. KonstsvärmningMed svärmtröga bin och lämplig skötsel kan natursvärmningen minimeras. Konstsvärmning, delning av samhället, kan vara ett sätt att förekomma bina, men delning behövs också för att utöka bigården och för att bilda små parningssamhällen vid drottningodling. Det går att dela ett bisamhälle när som helst under sommaren, men om det gäller utökning är en tidig avläggare före midsommar bäst. Även en liten avläggare hinner då bli övervintringsduglig. Ju senare avläggaren bildas desto större måste den vara, men man måste också räkna med att det samhälle, som avläggaren tas från, skall hinna ersätta bortfallet. I slutet av juli bör ett samhälle, även en avläggare, som skall övervintra ha bin på minst 10 ramar och plats för yngel i dessa. Om vädret eller draget är dåligt måste man drivfodra för att hålla igång äggläggningen. Ur de ägg som läggs nu kommer att kläckas bin som blir lagom gamla för att hinna äta upp sig så att de klarar vinterns påfrestningar.En tidig delning kan förhindra svärmning men då måste den ske strax innan samhället kommer i svärmstämning. Det fordras både tur och skicklighet för att komma rätt i tid. Med hänsyn till huvuddraget bör delning ske i god tid före eller omedelbart efter. Bildande av parningssamhällen för drottningodling styrs givetvis av planerna i denna verksamhet. Här följer en systematisk översikt över 6 sätt att dela ett bisamhälle. Observera att avläggaren saknar flygbin och kan därför ej försörja sig. Den måste ha foder och framför allt - vatten. Avläggaren saknar även försvar mot röveri. Minska därför flustret. Flygsamhället klarar försörjningen men bör ha ett foderförråd för några dagar i händelse av dåligt väder. Till början |
||||||
1. Hela yngelmassan och ungbin bildar avläggare1A. Drottningen kvar hos flygbina.
Detta är bästa sättet att stoppa omedelbart förestående svärmning. Svärmstämningen i avläggaren försvinner med de yngre flygbina som flyger tillbaka till den gamla platsen. Den först kläckta drottningen dödar de övriga, varför ingen ytterligare tillsyn behövs. Bina i flygsvärmen vill gärna anlägga drottningceller, men får inte ha någon möjlighet att göra detta inom en vecka. När nya ägg kläcks och larver behöver matas försvinner svärmlusten. Här behövs plats i skattlådor för nyindragen nektar. |
||||||
Tips: Flytta hela samhället åt sidan. Placera ett nytt yngelrum med endast mellanväggar på samhällets ursprungliga plats. Hit skall drottningen flyttas. Det går lättare att hitta och flytta tillbaka drottningen från avläggaren till flygsvärmen efter någon timme när alla flygbina flugit tillbaka. Man kan ta med en yngelkaka, men denna måste tas bort efter två dagar. Ovanpå det nya yngelrummet placeras spärrgaller och samhällets skattlådor. | ||||||
1B. Drottningen följer avläggaren
Alternativ till 1A om man ej kan finna drottningen. Efter 10 dagar kan delarna återförenas sedan alla drottningceller rivits. Om man vill byta drottning kan man ta bort den gamla och lämna kvar en drottningcell. Det är viktigt att det bara finns en, annars svärmar samhället med en ungdrottning. De kan i extrema fall svärma med den enda drottning som kläcks. Samhället blir då drottninglöst. Mer arbetskrävande och osäkrare än 1A. Det är lätt att missa någon drottningcell. Tips: Se under 1A. Till början |
||||||
2. Del av yngelmassan(täckt yngel) och ungbin bildar avläggare2A. Drottningen kvar i flygsamhället
Bra metod för utökning och bildning av små
parningssamhällen på standardramar. Svärmdämpande
eftersom man tar bort en del unga bin som efter någon
vecka skulle öka svärmtrycket. |
||||||
Kupa: Ställ i ordning en tom kupa som kan vara av standardmodell eller specialanpassad för ändamålet. Bin: Flytta hit en kaka med med bin och mycket täckt yngel. Kontrollera noga att inte drottningen är med. Skaka försiktigt ned extra ungbin från någon kaka öppet yngel i flygsamhället för att ha tillräckligt med bin kvar sedan flygbina flugit tillbaka "hem". Det går också att ta bin från skattlådor för att vara helt säker på att ingen drottning kommer med. Foder: En foderkaka placeras bakom och en ram med vaxmellanvägg framför ynglet. Foderkakan kan vara en som tidigare sparats från samhällen med överflöd eller hämtas från aktuella samhällen. Drottningcell: Avläggaren ges en mogen drottningcell med bra arvsanlag. Inom två veckor brukar den nya drottningen vara parad och äggläggande. Avläggaren klarar sig nu på egen hand, men för att få en snabbare utveckling kan man förstärka med täckt yngel från samhällen med överskott. Att ta bort täckt yngel verkar svärmdämpande. |
||||||
2B. Drottningen följer avläggaren
Till början |
||||||
3. Avläggare med enbart ungbin3A. Drottningen kvar i flygsamhället
Lämplig för bildande av små parningssamhällen. |
||||||
Ställ en tom skattlåda på en plan skiva, t ex ett bihustak. Skaka ner bin från några ramar. Det går bra att ta från skattlådorna i flera samhällen. Efter en stund sitter bina på skattlådans sidor där de lätt kan skrapas upp med t ex ett vykort. | ||||||
3B. Drottningen följer avläggaren
Metoden kan användas för hindra svärmning, men
flygsamhället måste hållas under kontroll. Bina bygger
här gärna nya drottningceller över unga larver. |