HISTORIK 2015
Från verksamhetsberättelsen
Organisation och ekonomi
Föreningen hade 30 sept. 2015 84 registrerade SBR-medlemmar (varav 5 st familjemedlemmar) samt 9 egna stödmedlemmar, dvs totalt 93 medlemmar. 14 nya medlemmar hade alltså tillkommit under året. 38% (35 st) var kvinnor, 62 % (58 st) män och genomsnittsåldern låg på 55 år. Medlemsavgiften var 45:-.
Styrelsen hade följande sammansättning: Ordförande Pia Michélsen, kassör Ingrid S. Nilsson, sekreterare Bengt Nihlgård. Övriga styrelseledamöter var Roland Palmzon (programansvarig), Sebastian Glimbrand (kvalitetsansvarig), Mikael Olsson (suppleant och sjukdomsansvarig) samt Kjell Andersson (suppleant).
Honungsbedömningskommittén bestod av Sebastian Glimbrand, Lena Palmzon och Lena Friberg.
Programkommittén har bestod av Roland Palmzon, Mikael Olsson och Line Ryan.
Revisorer var Karl-Ola Olsson (sammankallande) samt Margareta Karlsson med Anna-Kerstin Håkansson som suppleant.
Valberedningen bestod av Fredrik Ingvarsson (sammankallande) och Robin Ewers.
Ombud på Skånedistriktets årsmöte var Pia Michélsen, Bengt Nihlgård, Sebastian Glimbrand och Mikael Olsson.
Ekonomin var god, för fr a Biboet med lotterierna gav extra intäkter, ca 3 200:- och utgifterna var mindre än intäkterna. Tillgångarna ökade och var 17 102:-, dock att några utgifter ännu ej var ersatta.
Aktiviteter 2015
Året 2015 var aktivt och förutom sammanträde i samband med årsmötet den 18/11 2014 höll styrelsen tre sammanträden (9/2, 13/4 samt 9/11). Därutöver ägde aktiviteter enligt nedan rum.
Skånes Biodlardistrikt hade årsmöte den 14 februari på Salliusskolan i Eslöv. Johan Wallin höll i mötet och 73 röstberättigade var närvarande plus ett 20-tal andra. Man följde SBRs nya stadgar (= inga suppleanter), varför det valdes in fler i styrelsen. Antalet SBR-biodlare i Skåne var 1420 st, varav 117 familjemedlemmar.
Efter årsmötet talade juristen Bo Herou från Tomelilla om vad som gäller enligt Livsmedelslagstiftningen, dess koppling till krav på lokal, honung och dennas hantering. Han nämnde även om reglerna för användning av vatten, där eget brunnsvatten måste kontrolleras avseende fr a smittorisk. Dessutom kom han in på Skatteverkets krav. På hemsidan finns minnesanteckningar från detta föredrag.
Bihälsokonferens anordnades av SBR den 8 mars i den nya kontorslokalen i Skänninge. Tretton från Skåne tog sig dit och lyssnade på aktuella bihälsofrågor. Under "sjukdomar" finns separat information från dessa föreläsningar.
Filmen Bieffekten visades den 11 mars på Metropolen i Hörby. Det är en svensk film som varar en timma och den tar upp frågan om varför bin tar skada i vår svenska miljö och vilken nytta de gör. Filmen tar upp mycket om andra insekter än honungsbiet, t ex humlor, vilda småbin och fjärilar, vilka alla bidrar till pollinering. Det ingår flera intervjuer med svenska forskare. Ca 50 personer såg på filmen och ca 30 deltog i fika och diskussion efteråt på Stora Hotellet där PRO har en lokal. Hörby Fritid sponsrade med hela kostnaden för Metropolen.
Under april inköpte föreningen Symbeeotic, en honungsprodukt i påsar med mjölksyrabakterier och pollen, till starkt reducerat pris. En sats om 250 doser (en per samhälle rekommenderas) inköptes och distribuerades till intresserade föreningsmedlemmar. Bisamhällena verkade må väldigt bra av denna "hälsokost"; hela samhället tystnade när bina omedelbart satte i sig lösningen.
Söndagen den 19 april hade Fulltofta Naturcentrum öppet för vårmarknad mellan 11-17. Biboet var bemannat och ett litet bisamhälle hade placerats i demonstrationskupan. Antalet besökare var rekordstort i det fina och varma vårvädret och intresset var stort för både bisamhället, honung och honungslotteriet.
Tisdagen den 21 april kl 19 ställde Stefan Hellichius och Ingvar Andersson upp vid Krageholms Honung AB och demonstrerade sin honungshantering med rundvandring, bild- och filmvisning. Vi var 12 medlemmar från föreningen som åkte dit och fick denna intressanta exposé över problem och lösningar för yrkesbiodlare. Fika intogs i ett bekvämt konferensrum på ett f d höloft.
Studiecirklar. Under april-maj 2015 avslutades två studiecirklar i grundläggande Biodling med totalt 18 deltagare samt genomfördes en studiecirkel i Biodling – fördjupning med 10 deltagare i Vuxenskolans regi, alla med Bengt Nihlgård som ledare.
Måndagen den 4 maj kl 18-19 gick Pia Michélsen igenom ordningsreglerna för slungning i Biboet vid Fulltofta Naturcentrum för nya intressenter.
Onsdagen den 20 maj kl 18.30 hade vi en föreningsträff vid Biboet i Fulltofta. Ett 20-tal medlemmar, varav flera aldrig varit vid Biboet, diskuterade fr a svärmning och reinvasion av varroakvalster.
Torsdagen den 4 juni gjordes ett bigårdsbesök kl 18.00 hos Lena och Olof Friberg i V. Vedåkra, ca 6 km öster Löberöd. Vi var drygt 20 medlemmar som samlades för att titta på en bigård i snabb tillväxt i uppstaplings-kupor. Ramtvätt utfördes hemma utomhus. Binas lynne ansågs dock inte tillfredsställande och lugnare bin skulle det bli. Fika intogs i växthus och i berså.
Söndagen den 26 juli kl 10.00 arrangerade Skånedistriktet en genomgång av varroa-behandling uppe vid Biboet. Ordf. Johan Wallin hälsade välkommen till ca 70 deltagare i ett mulet och småregnigt väder. Lars Rosenquist demonstrerade sin utrustning för gasning av bisamhället med oxalsyra och Leo De Geer tillsammans med Roland och Pierre Palmzon demonstrerade test av varroa på tre olika sätt;
1. Koll av 300 bin genom kolsyranedkylning och kvalstren trillar av, 2. Tvättning av 300 bin med konc. spolarvätska varvid bina dör och kvalstren sköljs av (alternativt används florsocker som inte dödar bina, men vädret var för fuktigt för detta), samt 3. Koll av nedfallet på nedfallsbrickor.
Torsdagen den 6 augusti gjorde ett drygt 20-tal medlemmar ett gårdsbesök hemma hos Olof och Line Laurin på Björkdala i Slogstorp. Olof berättade om sin entusiasm för bisamhället och hur han trots arbete varit upp i över 70 bisamhällen, men nu tvingats dra ner till ett 20-tal. Han har lärt sig oerhört mycket om bin och är med i Mellanskånes Biodlarförening, men skaffar många drottningar från sin gamla förening i Hästveda. Tidigare sålde han i första hand bisamhällen på våren, men de senaste åren hade han inköpt mycket utrustning (bra begagnat) för att ta hand om även honungen på ett rationellt sätt. Line visade sedan sina stora fjäderfä-odlingar, men mer än 30 olika raser av höns, pärlhöns, ankor och gäss. Det blev en lång och uppskattad vandring mellan inhägnaderna
.
Tisdagen den 25 augusti representerade Pia och Bengt RIBIOF på matmässan vid Ringsjöstrand och hade mängder av provsmakare.
Söndagen den 4 oktober hade Fulltofta Naturcentrum en Höstdag med mängder av aktiviteter för hela familjen. Biboet hade hundratals besökare och vi stängde ner den lilla Demo-kupan efter dessa besök.
Onsdagen den 21 oktober var det honungsbedömningskväll i Lyby församlingsgård. Ca 25 medlemmar lämnade in honung för bedömning och fick godkänt resultat. De kan då beställa etiketter från SBR för sin försäljning. Vi fick också höra Maj Rundlöf från Lunds Universitet berätta om neonikotinoid-försöket på vårraps som genomfördes under 2013-2014. Humlor och solitärbin klarade inte alls av den neonikotinoid (klotianidin) som använts i försöket, medan honungsbisamhällena klarade sig, uppenbarligen tack vara den mängd av bin som produceras under sommaren.
Måndagen den 16 november var det årsmöte kl 18.30 i Lyby församlingsgård. Efter årsmötet berättade Norra Åsbo-föreningens Kent Tofft om mjödtillverkning, men även om utnyttjande av honung vid framställning av cider, samt om tillverkning av öl och mjölksyrade produkter.
Biboet var bemannat under varje lördag/söndag från 19 april till 4 oktober utom en missad lördag, dvs totalt 50 eftermiddagar. De som hjälpt till med informationen har varit totalt 13 personer, med allt från 1 till 18 tillfällen vardera.
Pollenprojektet CSI-Pollen genomfördes även under 2015 i Europa. Projektet har målet att visa hur allsidig pollenkost som våra honungsbin hämtar hem till samhället. Genom att räkna mängden av olika färgade pollen kan man få en uppfattning om detta. Tre samhällen i varje deltagande bigård har varit försedda med pollen-insamlare från april t o m september månad och var tredje vecka stängdes dessa för att samla pollen under ett dygn eller två. De förutbestämda dagarna kördes samtidigt i hela Europa. Tre bisamhällen på Bråvalla deltog.
Odlingsresultat och årsrapport
Odlingssäsongen 2015 började tidigt, för det var i princip ingen vinter. Rensningsflykt skedde redan i februari. Det var god överlevnad och i genomsnitt redovisades knappt 10% vinterförluster inom föreningen, mot 11% föregående år. Totalt hade invintrats 485 samhällen, varav 47 dog ut under vintern/våren. Raps och mycket blomning kom igång redan i april, men vädret var dåligt. Under sommaren var det mycket mulet och småregnigt, men många samhällen kom likväl i svärmning. Första skörden blev dålig för många. Lind blommade dock bra och de som hade nära till dessa fick bättre skörd.
Årsrapport hade inhämtats från samtliga medlemmar. Den totala honungsskörden blev större än i fjol, totalt 12.106 kg, mot 10.892 kg i fjol, men räknat per invintrat samhälle från 2014 betydligt mindre, motsvarande endast 25 kg/sh (i fjol 33,8 kg/sh). Variationen var från 0 kg/sh till som högst 71 kg/sh i genomsnitt på bigårdarna. Det var främst de med bigård uppe på Linderödsåsen som fick mycket låga skördar.
När familjemedlemmar och dubbelanknutna borträknats kvarstod 84 medlemmar. Av dessa var 21 st utan bin, antingen beroende på att man hade slutat eller blivit av med bina, eller så hade man ännu inte skaffat bin. 3 nya medlemmar hade skaffat bin så sent att de inte fick någon skörd. Totalt hade under 2015 invintrats 676 bisamhällen, mot 485 i fjol. 259 nya avläggare hade producerats och förlusterna hade alltså mer än kompenserats. Varroa-behandlingsmetodik undersöktes inte detta år.
Dagboksnotiser om bina 2015 (främst från Bråvalla bigård)
Här informeras kort om läget avseende binas liv och leverne i mellersta Skåne.
Januari 2015. Det var en mulen, regnig men ovanligt varm månad. Ett bisamhälle verkade hålla igång med yngelsättning fram till mitten av januari, eftersom värmen var hög i taket. Övriga sitter i klot. Ett par avläggarsamhällen har invintrats på försök som ganska små. Blir beroende av att det inte blir för kallt om de ska klara sig.
Februari 2015. Den 2 februari var en riktig vårdag med fullt solsken och temperaturer på mellan 10-13°C och alla bisamhällen var ute och rensade. Hassel, lite vintergäck och snödroppar har precis börjat blomma. Därefter blev det svalare och mulet igen. Ytterligare någon vårdag kom före mars.
Mars 2015. Under andra veckan av mars var det flera fina vårdagar och bina var i gång. Samtliga bisamhällen höjde temperaturen f o m ca 8 mars. Även krokus var då i blom och från 20 mars fanns även Scilla och hästhov blommande. Alla bisamhällen var i god form. Det var en rekordvarm marsmånad.
April 2015. Första halvan av april hade några riktigt varma dagar, men med frost på nätterna. CSI-projektet för pollenkontroll startade och bina drog på Scilla, hästhov och sälg. Dock ingen stor aktivitet och inget samhälle drog fullt mått på tre dagar. Symbeeotic med mjölksyrabakterier odlades (30°C) och gavs till alla samhällena. Bina var överförtjusta i detta kosttillskott. Sälg och andra videarter kom i full blom, men det var också flera dagar med regn och moln. Från 18-22 april flera mycket varma och soliga dagar och alla bisamhällen kunde gås igenom. Behandling med myrsyra i flera samhällen, men nedfallet blev mycket litet. Drönare fanns redan utkrupna och en ny avläggare startades där en avläggare omkommit pga storm i höstas. Ett par bra fyraåriga drottningar måste snart bytas ut och den ena har redan påbörjat stilla byte. CSI-projektet gick ytterligare en helg och bina samlade från viden, vitsippa, måbär, skogslönn, påsklilja, mahonia och krusbär/vinbär. Månaden avslutades med typiskt aprilväder; ömsom skurar, frost och sol och bina var måttligt aktiva. Rapsen började blomma.
Maj 2015. Ostadigt och relativt dåligt biväder fortsatte hela maj. Fyra nya drottningar såg trots detta dagens ljus. Två fick ersätta två fyraåriga mödrar med måttlig utveckling och två sattes i små nya avläggare. Men flera drottningar försvann, troligen vid sina parningsflygningar pga det dåliga vädret och nya fick dras upp. Bina samlade måttligt på raps, fruktträd m m. 14-17 maj var ny pollensamlingsperiod (CSI-projektet) och en av dagarna var det verkligen flitig insamling av maskros, raps, fruktträd, jordreva m m. Maj avslutades dock vädermässigt med mycket lite sol och blev en av de kallaste och våtaste majmånaderna på 50 år och tillika mycket blåsig. Binas honungsinsamling blev inte stor, men bistyrkan blev hög och viseceller uppträdde därför tidigt i flera samhällen. Ett varroatest på 300 bin, i burk med spolarvätska, gav inte ett enda kvalster.
Juni 2015. Vädret var i början likartat majvädret och rapsen blommade ovanligt länge. Slungning av en första sats rapshonung gjordes därför redan den 1-4 juni. Trots dåligt väder utvecklades bisamhällena snabbt och bra. Det blev svärmning i flera samhällen trots utökning och flera avläggare när riktig högsommarvärme slog till den 12-13 juni. Sedan blev det svalare igen och först då var rapsen överblommad. Ingen riktig sommarvärme kom förrän i slutet av månaden. Vid polleninsamling 25-28 juni identifierades vallmo, björnbär, hallon, vitklöver, blåklint, raps/släktingar och brakved.
Juli 2015. Månaden började med extrem värme i fem-sex dagar, med temperatur ibland över 30°C. Svärmar rapporterades från olika ställen i Mellanskåne. Därefter fortsatt blåsigt och regnigt väder och lindarnas blomning i det vädret gjorde att bina tyvärr inte fick tag i mycket lindnektar. Pollenprojektet hade insamling mitt i månaden (17-19 juli) och pollen kom från främst honungsört, vitklöver, lind, liguster, johannesört och rosor. Det konstaterades att jag, liksom flera andra biodlare, hade fått drottningvirus som stoppade drottningodlingarna.
Augusti 2015. Månaden inleddes med ovanligt fint väder. Skogslindarna blommade fortfarande och bin, humlor och blomflugor utnyttjade även ligusterbuskarna som blommade rikligt. Det fina vädret gjorde att man gärna väntade med slutslungning och invintring, varför denna påbörjades först omkring den 15 augusti då vädret återgått till mer normal svensk molnighet. Slutresultatet vad gäller honung blev under det normala med ca 43 kg/sh. Dock hade, pga den höga svärmningsviljan detta år, ett tiotal nya avläggare också dragits upp sedan i maj och spritts till andra biodlare. Bland pollen dominerade vit- och rödklöver totalt.
September 2015. De flesta bisamhällen har tvingats ner på 1 låda, till skillnad från i fjol då 2 lådor var vanligast, med inte alltid önskat resultat. Vädret i början växlande med lite regn, men från andra veckan stabilare med högtryck. Rosenflockel och kärleksört stod nu i full blom, men även nerfallna och på träden mogna plommon utnyttjades av bin, getingar och amaryllisfjärilar.
Oktober 2015. Vädret har varit ovanligt milt. Endast ett par lätta frostnätter, men oftast 5-8 plusgrader även nattetid. En del dagar med sol och en del bin drog på Symphoricarpus (snöbär). De flesta slutade dock med yngelsättning och den 31 oktober behandlades hälften av samhällena med oxalsyra. Det fanns inga ovanligt stora mängder av kvalster, utan nedfallet stannade vid ett tre-fyra hundra efter en vecka. Samhälle där inget drottningbyte ägt rum och ingen myrsyrabehandling gjorts hade dock tre gånger så många kvalster .
November 2015. Fortsatt mycket milt väder, någon natt med 10°C även nattetid. Lätta regnbyar ganska frekvent, men fram till 5 nov. fortfarande stort underskott avseende årsnederbörd. Mellan 5 och 30 nov föll dock 132 mm vilket balanserade en hel del. Bäckarna flödade stundtals över.Temperaturen ovanligt hög och många bina var ute då och då.
December 2015. Det varma vädret fortsatte, med lite avbrott för köld i mitten av månaden. Regnskurar kom också särskilt under julveckan och gav sammanlagt 92 mm denna månad, vilket är mer än normalt.
Stefan Hellichius hade föredragning på
Krageholms Honung AB.
Föreningsmedlemmar lyssnade till Stefan H.
Demonstration av bibrödströska och mellanväggspress den 2 september 2024.
Honungsprover som provsmakades!
Honungsprovningen styrdes av Roland!
Lars, Mikael och Ragnar berättar om honungsbedömningen.
Drottningvirus sprids via maten till larverna och ger mycket små outvecklade viseceller.
Pupporna utvecklas inte färdigt utan det blir små och svarta döda drottningar.