OM DROTTNINGVIRUS (BQCV) 2015

av Bengt Nihlgård efter samråd med Joachim de Miranda

Sommaren 2015 observerades av flera biodlare i Skåne angrepp av drottningvirus i en omfatt-ning som var ovanlig. Det föranledde mig att fråga Joachim de Miranda på SLU om vad man kände till mer om just detta virus. Vid Bihälsokonferensen i mars 2015 talade nämligen Joachim generellt om olika virus och nämnde då att drottningsviruset var i Sverige det näst vanligaste viruset efter vingvirus.

Drottningvirus (BQCV =Black Queen Cell Virus eller svartdrottningcellvirus) är problematisk vid drottningodling, men bedöms sällan orsaka död på samhället. Det är ett virus som tycks gynnas av Nosema. Det yttrar sig genom att pupporna i drottningcellerna aldrig blir färdig-utvecklade utan larverna stannar i tillväxt, pupporna blir små, halvstora eller ibland nästan färdigutvecklade, men de dör strax innan förvandlingen till mogen drottning är klar. Visecellen täcks visserligen, men blir ofta mindre än normalt och det kläcks aldrig någon drottning. Inuti cellen ligger en nästan färdigutvecklad drottning, helt svart, men i olika storlek beroende på hur tidigt angreppet satt in på larven/puppan.

Visecellerna utvecklas inte normalt och efter 16 dagar ligger outvecklade svarta drottningar döda inuti. Foton Bengt Nihlgård.

Detta virus sprids inte av varroakvalstren utan sprids främst via fodret (drottninggelén) som främst ungbina tillverkar av pollen, honung och fodersaft från sina munkörtlar. Viruset uppe-håller sig alltså i bina och framför allt i deras munkörtlar och tarmkanal där de tycks gynnas av Nosema-svamparna. Nosema förstör fr a tarmceller, vilka då kan utnyttjas av viruset som kräver levande celler för sin förökning. Bin som har Nosema uppvisar en lätt förstorad bakkropp och lite ojämnare, hackigare gång. BQCV verkar dock kunna klara sig en viss tid även utanför värdceller och då i honungslösning.

Att motverka drottningviruset kan därför synas vara bäst genom att motverka Nosema. Det sägs att Nosema apis, vår "vanliga" nosema, yttrar sig som lös avföring, medan den asiatiska och numera också vanliga Nosema ceranae, inte alltid ger denna lösa avföring, men fortfarande orsakar en kraftig nedsättning av vitaliteten och livstiden för arbetsbina och då troligen även för drottningen. Generellt orsakar olika virus ett snabbare åldrande hos bina, som får ”demens” och samhället utsätts lättare för röveri, vilket i sin tur sprider sjukdomar. En god grundhälsa, gott om mat och näringsämnen, en genetisk mångfald, rent boende och hygieniskt beteende (rensningsiver) motverkar etableringen och spridningen av virus.

Tillbaks till "Om bisjukdomar"

Till startsidan