Om mjölksyrabakterier

Tobias Olofssons morfar var biodlare och av honom lärde Tobias sig uppskatta binas liv och honungen som produkt. På det viset och av ren nyfikenhet kom han som mikrobiolog att tillsammans med Alejandra intressera sig för binas mikroflora. De studerade binas fångst av pollen och nektar i hallonblommorna hemma och 2005 upptäckte de mjölksyrabakterierna (LAB = Lactic Acid Bacteria) i binas honungsblåsa och i färsk, omogen honung och de fann dem även i stort antal i pollencellerna med binas bibröd (Olofsson and Vasquez 2008, Vásquez and Olofsson 2009). Lennart Nilsson har bidragit med att ta detaljerade bilder av honungsblåsan och av mjölksyrabakterierna.

Tobias Olofsson och Alejandra Vásquez talade redan den 4 maj 2014 om vad som hänt sedan de upptäckte LAB i bina. Båda forskar idag vid Inst. för Medicinsk mikrobiologi vid Lunds Universitet på förekomsten av mjölksyrabakterier hos olika bi-arter och vilken betydelse dessa bakterier kan ha hos bina. De har också ett företag i Helsingborg (ConCollae AB) där de utvecklar olika säljbara produkter baserade på tillsats av mjölksyrabakterier till honung. Dessa produkter håller 25-30% vattenhalt och måste antingen konsumeras direkt eller frysas.

De upptäckte mjölksyrabakterierna 2005, mycket tack vare inspiration från Tobias morfar Tage, som idag fortfarande är biodlare vid 98 års ålder. LAB finns enbart i honungs-blåsan och blandas in i den nektar som bina samlar och utbyter med varandra vid hemkomsten till kupan. Bina byter ”nektar-maten” med varandra flera gånger innan den töms i vax-cellerna.

Lennart Nilsson har tagit utomordentligt fina bilder av såväl de 9 arterna av laktobaciller som de 4 arterna bifidobakterier som finns i Apis mellifera-bin. Alla 13 arterna är mjölksyra-producenter, men de skiljer sig lite från varandra vad gäller produktion av olika kemiska ämnen och vilka krav de ställer för sin tillväxt. Minst 200 olika ämnen produceras. Av dessa finns ett 10-tal som även tål hög värme. Tobias hade testat att även av honung kokt i en timme fick han en viss antibakteriell verkan.

Olika andra bi-arter i världen kan hålla andra bakterier; totalt har man identifierat ca 50 nya mjölksyrabakterier i undersökta bi-arter. Det har visat sig att även humlor har mjölksyra-bakterier, men det är färre arter. De honungsspecifika mjölksyrabakterierna kallas i fort-sättningen för hbs-LAB.

Bakteriernas troligen viktigaste uppgift i binas honungsmage är att göra honungen och insekt-en fri från skadliga organismer. 100-tals olika svampsporer, bakterier och andra mikroorga-nismer kan följa med hem till kupan efter blom- och vattenbesök i naturen, även t ex Pseudomonas-bakterier som är farliga hud- och sårbakterier. Inga klarar dock att leva i den miljö som mjölksyra-bakterierna skapar i bibröd och honung genom sin produktion av bl a mjölksyra, väteperoxid, ättiksyra och myrsyra och många andra antibakteriella ämnen och av antioxidanter. Socker-halten blir dock för hög i mogen honung och vid halter under 20-25% vattenhalt klarar inte mjölksyrabakterierna heller att leva, men deras produkter ligger kvar.

Larver får i sig hbs-LAB med maten och de behövs sannolikt för larvernas överlevnad som skydd mot sjukdomar, men under puppstadiet omstruktureras hela organismen och då finns inga bakterier kvar. Nya bin får istället i sig hbs-LAB när de just har kläckts och krupit ut ur puppskalet. Då matas de av andra bin och på så sätt får de i sig alla 13 arterna. hbs-LAB gillar inte så gärna vanligt rörsocker (sackaros), utan växer bäst av de enkla sockerarterna glukos (druvsocker) och fruktos (fruktsocker) som finns i honung, tillsammans med produkter från LAB. Det har också visat sig att de kräver, förutom alla de tio kända essentiella aminosyrorna, även L-cystein, en aminosyra som normalt återfinns i de flesta pollen.

Antalet mjölksyrabakterier har beräknats till :

1 miljon i en honungsblåsa.

100 miljoner/g i färsk omogen honung (vattenhalt 25-28%).

1000 miljoner/g i färskt bibröd och i färskt insamlade pollenklumpar.

Försök som gjorts med invintring av bisamhällen på vanligt rörsocker, Bifor resp. honung, visade att antalet mjölksyrabakterier blev högst med honung. Orsaken verkar vara att hbs-LAB kräver fruktsocker, fruktos, för sin tillväxt.

Den 25 maj 2015 samlades ett 20-tal medlemmar från föreningen 3M (Miljö, Medicin, Mete-rologi) på Geocentrum i Lund för att lyssna till Tobias Olofssons och Alejandra Vásquez senaste rön om honungsbinas mjölksyrabakterier

Mjölksyrabakterier (LAB = Lactic Acid Bacteria)

Mjölksyrabakterierna finns fr a i honungsblåsan, men återfinns också i vaxkakornas halv-färdiga honung där vattenhalten ligger mellan 24-32%. De finns alltså inte levande i täckt honung där vattenhalten gått ner till 16-22%. De består av 9 arter Lactobacillus och 4 arter Bifidobacterium (Vasquez et al 2009, 2012). Lacto-bacillerna och Bifido-bakterierna har under de senaste åren blivit namngivna, de flesta av Tobias och Alejandra.

Antalet mjölksyrabakterier i en honungsblåsa uppskattas till ca 1 miljon. Antalet kan dock variera med årstiden, med nektar- och pollentillgång och med binas hälsa. Mår bina dåligt har de färre LAB och därmed sämre immunförsvar. De 13 LAB-arterna finns i alla undersökta raser och arter av honungsbin (Olofsson et al 2011). Humlor har bara 2-3 LAB-arter, medan ett antal undersökta solitärbin tycks ha de flesta av de 13 LAB-arterna. Jättehonungsbiet i Nepal (Apis dorsata ssp laboriosa) samlar honung i stora vaxkakor under klippblock (50-60 kg honung har uppmätts i en enda vaxkaka). Tobias fick hjälp att samla in för att undersöka dess färska honung och kunde konstatera att det fanns ca 1 miljard LAB per gram, vilket är mycket mer än hos Apis mellifera. Det är fascinerande att tänka på att dessa 13 LAB-arter har utvecklats likartat hos olika Apis-bi-arter i Europa/Afrika och Asien. De måste ha minst 60 miljoner års evolutionära utveckling bakom sig.

Produkter från hbs-LAB

De flesta hbs-LAB-arter är enbart anaeroba (lever i syrefri miljö) och alla producerar mjölksyra, men de som finns hos bin producerar också en massa andra organiska substanser, där vissa är potenta antibiotika-ämnen. Dessa substanser gör att alla de mikroorganismer av olika slag (svamp- och bakteriesporer, levande bakterier m m) som alltid medföljer pollen och nektar som bina samlar, tillintetgörs i vaxcellerna, där bina bearbetar honungen ett flertal gånger och tillför mjölksyrabakterier. Visserligen dör mjölksyrabakterierna när honungen mognar, men deras produkter finns kvar i den täckta honungen och även i burkad honung, särskilt om den inte processats genom långvarig uppvärmning.

Den antibakteriella verkan av hbs-LAB har testats på många sätt i odlingar och mot många farliga sårbakterier, mot binas yngelrötabakterier (Forsgren et al 2010) och diverse andra för människan extremt farliga bakterier (Olofsson et al 2014, 2016). Det visade sig hela tiden att honungslösningen med levande mjölksyrabakterier var flera gånger mer aktiv mot de farliga bakterierna än t ex ljunghonung, som var lite bättre än Manuka-honung och vanlig slungad svensk honung. Inget i medicinen idag använt antibioticum hade effekt mot en kombination av de 5 farligaste kända sårbakterierna, men det hade hbs-LAB- lösningen. För att ge full effekt verkar det finnas ett slags synergistiskt samspel mellan de 13 arterna, för om en av arterna saknas blir effekten inte alls så tydlig.

För att få fram LAB odlas alla 13 arterna på pollen och honung och med en vattenhalt på 26%. I frusen form säljs denna odling i form av olika hälsoprodukter genom företaget Concellae AB (se www.doktorhonung.se). Experiment på hästar för att bota svårläkta sår och då speciellt mugg på karleden har testats med förvånande gott resultat. Redan efter några dagar börjar såren läkas. Det har därefter även gjorts försök på svårläkta sår hos människor och resultatet har varit förbluffande gott. För bin kallas produkten Symbeeotic.

Mjöd med 2-5% alkoholhalt

Mjöd har Tobias tillverkat genom att krama ut färsk, omogen honung från vaxkakor, tillsätta vatten och låta denna jäsa av sig själv, utan tillsats av något annat. Denna produkt säljs nu under namnet Elixir. I den tillväxer alltså aktiva mjölksyrabakterier tillsammans med befint- liga jästsvampar och i ett enda glas Elixir finns uppskattat ca 100 miljarder av dem. I denna mjöd går alkoholhalten aldrig över 5%, för mjölksyra-bakterierna håller jästsvamparna under kontroll. Den mjöd som säljs i handeln idag innehåller däremot inga hbs-LAB och kan hålla alkoholhalter som går över starkvinhalt (15-22%) och i USA ska finnas en som har nästan 80% alkohol. Dessa har helt annan smak än Elixir och borde inte kallas mjöd.

Crowd funding

Att forska på bina och deras mjölksyrabakterier, när man konstaterat stark antibakteriell effekt i kombinationen av de 13 arterna, har visat sig svårt att få forskningsmedel till. De stora farmakologiföretagen är inte tilltalade och verkar motarbeta det hela, eftersom de inte kan ta över alltihop.

Tobias och Alejandra har därför startat en ´Crowd funding´ med temat ”Living antibiotics” och hoppas genom att få en global allmänhet att sponsra och genom att dessutom sälja produkter innehållande levande mjölksyrabakterier, de ska kunna få in tillräckligt med medel för att köra de många planerade forskningsprojekt de ser framför sig, nämligen att med gott vetenskapligt underlag ta fram ett billigt och enkelt antibioticum som kan användas globalt. Man kan bidra genom att besöka ”livingantibiotics.com” eller genom att direkt sätta in pengar på https://www.indiegogo.com/projects/living-antibiotics/x/10828416.

Referenser

Olofsson, T. C. & Vásquez, A. (2008). Detection and identification of a novel lactic acid bacterial flora within the honey stomach of the honeybee Apis mellifera. Current microbiology 57, 356-363

Vásquez A, Olofsson TC, Sammataro D (2009). A scientific note on the lactic acid bacterial flora in honeybees in the USA – A comparison with bees from Sweden. Apidologie 40: 26–28.

Vásquez A, Olofsson TC (2009). The lactic acid bacteria involved in the production of bee pollen and bee bread. Journal of Apicultural Research 48: 189–195.

Forsgren E, Olofsson TC, Vásquez A, Fries I (2010). Novel lactic acid bacteria inhibiting Paenibacillus larvae in honey bee larvae. Apidologie 41: 99–108.

Olofsson TC, Vásquez A, Sammataro D, Macharia J (2011). A scientific note on the lactic acid bacterial flora within the honeybee subspecies; Apis mellifera (Buckfast), A. m. scutellata, A. m. mellifera, and A. m. monticola. Apidologie 1–4.

Olofsson, T., Butler, E., Markowicz, P., Lindholm, C. and Larsson, L. 2014. Lactic acid bacterial symbionts in honeybees – an unknown key to honey's antimicrobial and therapeutic activities

8 September 2014. DOI: 10.1111/iwj.12345.

Olofsson TC, Butler È, Markowicz P, Lindholm C, Larsson L, Vásquez A. (2016). Lactic

acid bacterial symbionts in honeybees – an unknown key to honey’s antimicrobial and

therapeutic activities. Int Wound J 2016;13:668–679.

Vásquez A, Forsgren E, Fries I, Paxton RJ, Flaberg E, Szekely L, et al. (2012). Symbionts as Major Modulators of Insect Health: Lactic Acid Bacteria and Honeybees. PLoS ONE 7(3): e33188. doi:10.1371/journal.pone.0033188.

Upp

Till startsidan

Senast uppdaterad 18-01-30