POLLEN  - MJÖLKSYRABAKTERIER

Notiser av Bengt Nihlgård

Jonathan Nilsson, bosatt i Höllviken och med hälsokostrestaurang i Malmö, talade den 14 maj 2014 i Lyby över rubriken ”Pollen – en outnyttjad resurs”.

Jonathan har själv konstaterat att på de tre år han varit biodlare och dagligen börjat konsumera lite pollen har han gått från stadium av ”tjock gubbe” till smärt ”30-åring”. 10 kg ner i vikt och 10 år yngre kände han sig. Redan Hippokrates påstod att man fick ett långt liv med honung och pollen. En rysk professor (Nikolaj Vascilevich) hade undersökt alla gamla människor i Georgien där de blev 125 år gamla, och konstaterade att alla de som blev gamla var biodlare! Skröna eller sant?

Pollen är idag ett eftertraktat födoämne. Ett bisamhälle kan producera 5-10 kg extra pollen i en uppsamlare (normalt konsumerar ett bisamhälle 30-50 kg pollen per säsong).  Priset för pollen ligger i dag på ca 250:- per kg. Det finns också priser på >60:- per 100g torkade pollen.

Pollen är ett alldeles utmärkt födoämne med komplett uppsättning av viktiga näringsämnen. Det är ju också binas viktigaste och enda proteinkälla. Pollenkorn har dock ett kraftigt sporopllenin- och cellulosaskal som gör att helt obehandlat är det svårt för magen att tillgodogöra sig näringsämnena. Men fr a mjölksyra-bakteriernas aktivitet under de första dagarna i pollencellerna bryter ner skalet så att nästan allt protein kan tillgodogöras.

Det pollen som bina samlar från bra pollenväxter innehåller följande:

30-40% proteiner innehållande 22 olika aminosyror, 50-55% kolhydrater, 2% fettsyror, 3% vitaminer och 27 olika mineralämnen. Bland de organiska ämnena finns mängder av enzymer, hormoner, antioxidanter.

Enligt erfarenheter höjer pollen energinivå och styrka, motverkar prostata- och klimakterie-besvär, ökar antalet blodkroppar, motverkar minnessvikt, stärker immunförsvaret, ökar sexlust, slätar ut rynkor m m. Även propolis sägs motverka prostata-cancer.

Man kan köpa paketerade pollendoser om 120g för ca 50:-, men det är viktigt att pollenet inte har blivit för gammalt, samtidigt som det är bra om cellulosaskalet har lösts upp. I binas pollenceller är ”bibrödet” något fermenterat av mjölksyrabakterierna och där är skalet uppluckrat.  Pollenet konsumeras t ex tillsammans med filmjölk eller tillsatt i juice.

Insamling av pollen kan ske på i princip tre olika sätt:

1. Pollenfälla – som ger färskt pollen och där lådan måste tömmas varje dag. Detta pollen kan konsumeras direkt, men med troligen något minskat näringsvärde eftersom cellulosaskalet fortfarande kan vara onedbrutet även om bina redan blandat in mjölksyrabakterierna. Pollenet kan frysas eller frystorkas och kan då förvaras länge. Utan behandling kommer det att mögla, för i färskt insamlat pollen finns ofta för få mjölksyrabakterier och de klarar sig inte utan vatten. Bästa pollenfällan är den med låda från sidan. I pollenfällan kan man följa vilka blommor som bina besökt och det skiftar starkt mellan olika bisamhällen, även mellan sådana som står vid sidan om varandra. En dags skörd från ett bisamhälle kan variera från noll under mulna dagar till 200g en normal dag och max 300g en bra dag på försommaren.

2. Pollenstans. Med en pollenstans kan man, om man har tid, sitta och plocka ut bibröds-cellerna, en efter en (för utstansning av pollen ska man givetvis endast använda nya vaxramar, där inga gamla puppskal med ev. avföringsrester föreligger). Bra utstansat pollen ger då en mycket värdefull produkt, där all näring kan utnyttjas optimalt. Man ska komma ihåg att inte heller i bibrödet kan mjölksyrabakterierna fortsätta leva. Diskuterades om utskurna vaxbitar med pollen inte vore det bästa! Man kan få vaxet att smälta om man samtidigt äter mandel till det (påstod Tobias Olofsson)! Bibrödet är värdefullt och ska inte kastas. Det finns i Mellan-europa teknik att frystorka ramarna och sedan slunga ut bibröden.

3. Pollentinktur. Denna variant på utvinning av pollenet i vaxramarna går ut på att blöta upp vaxbitarna i lite ljummet vatten och knåda det så att bibrödet löses ut till en ”tinktur”.

Avslutningsvis konstaterades att vindpollinerade växters pollen inte alls håller samma näringsvärde som pollen från de blommor som kräver insekternas hjälp med pollinering (det finns tabeller i Biodlarboken med värderade näringsvärden indikerade).

Tobias Olofsson och Alejandra Vasquez talade sedan om vad som hänt sedan de upptäckte mjölksyra-bakterierna i bina 2012. Se sidan om Mjölksyrabakterier.

Antalet mjölksyrabakterier har beräknats till :

1 miljon i en honungsblåsa.

100 miljoner/kg i färsk omogen honung (vattenhalt 25-28%).

1000 miljoner/kg i färskt bibröd och i färskt insamlade pollenklumpar.

Efter lunch hade Ingrid Bondeson ordnat med honungsbedömning och vi tränades på 4 olika sorter samt värderade smaken hos 8 olika sorter inköpta i butiker och utomlands. Det var inte alltid den dyraste som smakade bäst, tyckte de flesta, men de svenska fick nog flest antal röster. Manuka-honung från Nya Zeeland fanns också att testa. Den var rätt kryddig i smaken. Tobias menade dock att den antibakteriellt inte var så överlägsen annan honung.